901/1987

1. Denna förordning tillämpas på militärfordonstrafik och militärfordon på väg som avses i 2 § vägtrafiklagen (267/81).

2. På andra militärfordon än sådana som avses i 2 § 4, 5 och 9 mom. och deras utrustning tillämpas 6 kap. vägtrafiklagen och med stöd av den utfärdade allmänna stadganden och bestämmelser, om inte annat stadgas i denna förordning eller föreskrivs med stöd av den.

3. På de militärfordon som anges i 2 § 4, 5 och 9 mom. och på deras utrustning tillämpas denna förordning och de föreskrifter som utfärdas med stöd av den. Dessutom tillämpas på militärfordon som avses i 2 § 4 och 9 mom. och på deras utrustning med stöd av fordonsförordningen (233/82) utfärdade bestämmelser på det sätt som föreskrivs med stöd av denna förordning.

4. Vad som i denna förordning stadgas om försvarsmakten gäller i tillämpliga delar även gränsbevakningsväsendet.

1. Militärfordon är fordon som innehas eller förbrukas av försvarsmakten.

2. Terrängbil är ett för terrängbruk konstruerat militärfordon, utrustat med allhjulsdrift eller gummiklädda band och avsett för befordran av personer eller gods eller för att dra andra fordon eller för någon specialuppgift.

3. Terrängmotorcykel är en för terrängbruk konstruerad militärmotorcykel som även kan köras i grunt vatten.

4. Specialfordon är ett motordrivet militärfordon, konstruerat såsom vapen eller som en del av ett vapensystem eller utrustat med specialanordningar enbart för transport, underhåll eller reparation av vapensystem.

5. Pansarfordon är en pansarvagn eller ett annat motordrivet bepansrat militärfordon.

6. Hydrokopter är ett luftpropellerdrivet militärt terrängfordon.

7. Släpvagn till terrängbil är ett för terrängbruk konstruerat och i första hand för koppling till terrängbil avsett militärt släpfordon.

8. Specialsläpvagn är en för en bestämd specialuppgift konstruerad egentlig släpvagn eller påhängsvagn som innehas och brukas av försvarsmakten och som inte är avsedd för godstransport.

9. Specialsläpanordning är ett militärt släpfordon, konstruerat såsom vapen eller som en del av ett vapensystem eller utrustat med specialanordningar enbart för transport, underhåll eller reparation av vapensystem.

1. Terrängpersonbil är en huvudsakligen för befordran av personer avsedd terrängbil med plats för högst åtta personer utöver föraren och med en totalvikt av högst 3 500 kg.

2. Terrängpaketbil är en för godstransport avsedd terrängbil med en totalvikt av högst 3 500 kg.

3. Terränglastbil är en för godstransport avsedd terrängbil med en totalvikt som är högre än 3 500 kg. Bandlastbil är en med gummiklädda band utrustad terränglastbil.

4. Specialterrängbil är en för en bestämd specialuppgift konstruerad och utrustad terrängbil.

I osäkra fall bestämmer försvarsministeriet vilka fordon som skall anses såsom specialfordon, pansarfordon eller specialsläpanordning och meddelar erforderliga anvisningar om fordonet.

1. Militärfordon får utrustas med särskilda för militärt bruk avsedda lyktor.

2. Konstruktionsändring av besiktningspliktigt militärfordon är tillåten endast med huvudstabens tillstånd. Vid beviljandet av tillstånd skall trafikministeriets och bilregistercentralens anvisningar följas.

1. På terrängbil, som inte är tillverkad i Finland eller av en typ som här är i allmänt bruk, tillämpas ej stadgandena i 13 och 14 §§ fordonsförordningen. En terrängbil skall dock vara så konstruerad att föraren kan fungera obehindrat och att det från förarplatsen är tillräcklig sikt såväl framåt som åt sidorna samt att manöverorganen under körning kan användas säkert, att sätena är ändamålsenliga och pålitligt fästade i fordonet och att det inte i passagerarutrymmet finns konstruktioner som vid en plötslig inbromsning kan skada någon.

2. I 1 mom. nämnd terrängbils styrinrättning och färdbroms skall till sin konstruktion och funktion vara pålitliga. Dess bränslesystem får inte medföra uppenbar brandrisk, och bränsletanken får inte vara placerad så att den lätt kan skadas.

3. Terrängbils karosseri får inte utvändigt ha sådana utstående delar eller anordningar som vållar fara eller olägenhet.

1. Konstruktionsdel i terränglastbil, specialbil, specialfordon eller specialsläpanordning eller anordning som transporteras i fordonet får, inom ramen för fordonets eller fordonskombinationens tillåtna längd på väg, skjuta ut över fordonets gränslinje framtill högst två meter och baktill högst fyra meter. Om delen eller anordningen framtill skjuter längre ut än en meter och baktill mer än två meter, skall den yttersta delen markeras i enlighet med 61 § fordonsförordningen.

2. I 1 mom. nämnt fordons samt lastbils och släpfordons konstruktionsdel, eller anordning som transporteras med fordonet får på särskilda skäl skjuta ut över fordonets karosseri eller lastutrymme även i sidled. Om den utskjutande delen når längre än 0,20 meter utanför fordonet, skall detta utrustas med nedan i 19 § 5 mom. nämnda signalstänger, lyktor och reflektorer. Den utskjutande delen får inte vålla uppenbar fara för den övriga trafiken.

1. Annan terrängbil än terrängpersonbil som allmänt används i Finland behöver inte ha

2. Terrängbils däck får fyllas även med annat än luft, om ämnet är tillräckligt elastiskt.

1. Terrängmotorcykel behöver inte ha

2. Terrängmotorcykels bränslesystem får inte medföra uppenbar brandrisk.

1. Hydrokopter behöver inte ha färdbroms eller parkeringsbroms, ej heller vindrutespolare.

2. Hydrokopter får förses med sådana lyktor som färd på vatten förutsätter. Det är dock förbjudet att använda dessa lyktor på väg.

Specialfordon och pansarfordon skall, med beaktande av dess ändamål, vara säkert i fråga om konstruktion, utrustning, skick och övriga egenskaper. Detsamma gäller specialsläpanordning.

Specialfordon skall ha

1. Pansarfordon skall ha

2. Pansarfordon får ha metallband. Om fordonet saknar backspeglar eller körriktningsljus, skall vid färd på väg i fordonet förutom föraren finnas en person som har signalförbindelse med denne, för att säkerställa sikten åt sidorna och bakåt eller för att ge riktningstecken enligt 35 § vägtrafiklagen.

1. Släpfordons däck får fyllas även med annat än luft, om ämnet är tillräckligt elastiskt.

2. Då möjligheten att koppla släpfordon till bil eller avvikande bruksförhållanden förutsätter det, behöver släpfordonet inte ha färdbroms eller parkeringsbroms, förutsatt att dess kopplingsvikt uppgår till högst hälften av dragbilens totalvikt.

3. Terrängbils släpvagn och motsvarande släpanordning behöver inte ha

4. På motorslädes släpvagn tillämpas inte stadgandena i 23 § fordonsförordningen. Den skall dock ha ett permanent inmärkt tillverkningsnummer och baktill vara försedd med reflektorer.

1. Specialsläpanordning skall ha

2. Specialsläpanordning vars konstruktiva hastighet är högre än 60 km/h skall förses med:

3. Beträffande specialsläpanordnings koppling till dragfordon gäller vad som stadgas i 20-22 §§.

Militärcykel behöver inte ha sid- eller pedalreflektorer. Militärcykel som används för godstransport eller är försedd med släpvagn behöver inte ha två separata bromsanordningar. Vid körning i förhållanden som avses i 36 § 2 mom. vägtrafiklagen skall militärcykel framtill ha en tillräckligt effektiv lykta med vitt sken. Vid körning i cykelkolonn krävs nämnda lykta dock endast på gruppens första och sista cykel samt på så många cyklar mellan dem som möjligt. Cykelkolonn till vilken hör över 20 cyklar skall på den sista cykeln i kolonnen ha en bakåtriktad skylt för långsamt fordon. Om det till följd av kolonnens längd eller av trafiksäkerhetsskäl är påkallat, skall en sådan skylt finnas på tillräckligt många cyklar.

Om huvudstaben bestämmer så, får specialfordon, pansarfordon och specialsläpanordning samt under militärövning även annat fordon utrustas med sådan, från de allmänna stadgandena avvikande skylt eller signalanordning, som bakåt reflekterar eller visar vitt eller ljusgult ljus.

1. Pansarfordon och med band försett specialfordon får sammanlagt väga högst 48 ton. Fordonens totalvikt får dock inte på allmän väg överstiga den största totalvikt som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på respektive väg eller bro tillåter för dessa fordon.

2. På specialsläpanordning och annat än ovan i 1 mom. nämnt specialfordon tillämpas stadgandena om fordons vikt i 33 § 1 och 2 mom. fordonsförordningen.

1. Specialfordons och pansarfordons största tillåtna längd är 13 meter. Enaxlad eller med en motsvarande boggikonstruktion försedd släpanordnings största tillåtna längd, frånsett dess kopplingsanordning, är 12 meter och annan släpanordnings största tillåtna längd 14 meter.

2. Längden för en fordonskombination, som bildas av last- eller terränglastbil eller specialbil med en motsvarande chassikonstruktion eller specialfordon eller pansarfordon och av enaxlad eller med en motsvarande boggikonstruktion försedd släpanordning, får vara högst 22 meter.

3. Längden för en fordonskombination som bildas av last- eller terränglastbil och två- eller fleraxlad släpanordning får vara högst 24 meter.

4. Terränglastbils, specialbils, specialfordons, pansarfordons och släpfordons största tillåtna höjd är 4,40 meter och största tillåtna bredd 4,00 meter, om deras ursprungliga konstruktion eller bruksändamål förutsätter det.

5. Släpanordning får kopplas till ovan i 2 mom. nämnt militärfordon även om dess bredd överstiger dragfordonets bredd. Om släpanordningens bredd är större än 2,50 meter och överstiger dragfordonets bredd med mer än 0,20 meter eller om släpfordonets bredd, inom ramen för bredden 2,70 meter, överstiger dragfordonets bredd med mer är 0,70 meter, skall släpanordningen och dragfordonet förses med sådana signalstänger, lyktor och reflektorer som avses i 184 och 185 §§ i trafikministeriets beslut om verkställighet av fordonsförordningen (150/83).

6. Vad som i denna paragraf eller på andra ställen i denna förordning stadgas om släpfordon och släpanordning gäller även specialsläpanordning.

1. Till last- eller terränglastbil eller specialbil med en motsvarande chassikonstruktion, specialfordon och pansarfordon får kopplas enaxlat eller med en motsvarande boggikonstruktion försett släpfordon. Släpfordonets kopplingsvikt får

2. I 1 mom. a och b punkterna angivet släpfordons kopplingsvikt får, inom ramen för den belastning som fordonstillverkaren och tillverkaren av fordonets kopplingsanordningar garanterar, med högst 15 procent belasta dragfordonet.

3. Till last- eller terränglastbil eller specialbil med en motsvarande chassikonstruktion, specialfordon och pansarfordon får kopplas tvåaxlat eller med en motsvarande boggikonstruktion försett släpfordon. Släpfordons kopplingsvikt får

4. På fordonskombination som avses i 1 och 3 mom. tillämpas inte för fordonskombination i trafik stadgade vändbarhetskrav.

1. Till ramstyrt motordrivet militärfordon får kopplas släpfordon. Till motorredskap får på de villkor som huvudstaben bestämmer kopplas släpvagn. Släpvagnens kopplingsvikt får dock inte överstiga dragfordonets totalvikt.

2. Av särskilda skäl kan huvudstaben bevilja tillstånd att samtidigt koppla två enaxlade eller med en motsvarande boggikonstruktion försedda släpfordon till last- eller terränglastbil, förutsatt att

3. Till annan än ramstyrd traktor får, med huvudstabens tillstånd, i enlighet med 2 mom. kopplas två släpfordon. Det bakersta släpfordonets kopplingsvikt får dock vara högst lika stor som det främre släpfordonets kopplingsvikt.

4. Till motorsläde får kopplas släpfordon vars totalvikt är högst lika stor som dragfordonets totalvikt.

1. Om fordonskombination till följd av militärfordons avvikande konstruktion och dimensionering inte uppfyller för fordonskombination i trafik stadgade vändbarhetskrav, skall körrutten väljas så, att sväng i korsning undviks där det kan medföra olägenhet, fara eller skada. Vid behov skall trafikdirigering ordnas längs rutten.

2. Terränglastbil och därtill kopplat, med medar försett släpfordon får med iakttagande av särskild försiktighet användas på väg, om släpfordonets medar är försedda med anordningar som hindrar glidning i sidled.

3. Motorsläde, som styrs med medar, och därtill kopplad släde får med iakttagande av särskild försiktighet användas på väg, då det är av behovet påkallat för utförandet av militär uppgift. Släden får belastas endast så mycket som förhållandena och trafiksäkerheten medger. Då släden används på väg får den inte ha passagerare.

4. Hydrokopter får på väg användas endast vid sjuktransport och förarutbildning eller vid förflyttningar i anslutning till fordonets underhåll. Då fordonet används på väg skall särskild försiktighet iakttas och även under den ljusa tiden för bogserbil föreskrivet signalljus användas.

5. Motorredskap och därtill kopplad släpvagn i försvarsmaktens bruk får vid behov användas för försvarsmaktens transporter.

1. I buss som innehas eller brukas av försvarsmakten får det i registret antecknade passagerarantalet, föraren inberäknad, tillfälligt överskridas med högst 30 procent.

2. Vid lastning av specialfordon skall stadgandena i 58 § och 59 § 1 mom. fordonsförordningen följas. På militärfordon som används vid militär övning tillämpas inte trafikministeriets bestämmelser om lastning av fordon och surrning av last. Lastning och surrning av last skall då ske i enlighet med de bestämmelser som huvudstaben har utfärdat.

3. Huvudstaben föreskriver på vilket sätt personer får befordras i militärfordons lastutrymme och släpvagn samt på pansarfordon.

1. Specialfordonens och pansarfordonens högsta tillåtna hastigheter på väg är

2. För släpfordon försett med en boggiaxelkonstruktion av vågtyp utan fjädring är den högsta tillåtna hastigheten på väg 80 km/h, om inte för fordonet annars har stadgats eller bestämts en lägre hastighet.

3. Om trafiksäkerheten eller fordonets konstruktion förutsätter det, kan huvudstaben för vissa typer av specialfordon, pansarfordon eller specialsläpanordningar föreskriva en lägre hastighet än som stadgas i 1 mom.

4. Såvida militär testning eller försöksverksamhet i fråga om militärfordon eller av militärfordon bildad kombination förutsätter det, kan trafikministeriet bevilja undantag från de hastigheter som stadgas i 1 mom. samt i 63 § fordonsförordningen.

1. Trafikministeriet kan medge undantag från stadgandena i 6-7, 12-13, 15 och 18-20 §§.

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kan för viss tid bevilja tillstånd att på allmän väg använda sådant fordon eller sådan fordonskombination eller transportera sådan last som avviker från stadgandena i 18 och 19 §§.

Trafikministeriet utfärdar på framställning av huvudstaben bestämmelser om verkställigheten av fordonsförordningen och trafikministeriets beslut om verkställighet av fordonsförordningen (150/83) i fråga om militärfordon samt om tillämpningen av denna förordning. Närmare bestämmelser om pansarfordons och specialsläpanordnings konstruktion och utrustning utfärdas dock av huvudstaben.

Den som bryter mot denna förordning eller med stöd av den utfärdade bestämmelser skall dömas till straff enligt vägtrafiklagen.